Dieselbabe

Kan någon snäll människa ge mig en gasmask? Jag. Avlider. Sakta. Hippies fisar är dödliga. Han fick ett viltben av min chef igår, vilket självklart var mycket snällt och uppskattat, men det blir nog inga fler om jag inte råkar ha dödslängtan...

I förrgår fick Diesel för sig att matvägra. Han åt sin frukost först vid 14.30 efter att jag hittat lite blötmat hans mage faktiskt tål och blamdade i det. Men att äta middagen var av någon konstig anledning inga problem. Och nu är matvägran i princip som bortblåst. Visserligen så tittar han på mig som att fråga om han inte kan få lite roligare mat, men nöjer sig när han inser att det inte kommer hända. Pappa säger att det är för att Diesel vill äta kött och inte fick, men det var ju faktiskt han själv som valde det foder han äter nu...

Jag tror att mitt masvin är smått galen. Han har fått för sig att man använder öppningen till hans hus när man ska gå in, men inte när man ska gå ut igen. Då ska man tydligen lyfta upp hela huset och kravla sig fram under en av de heltäckta väggarna... Visser ligen så har han nog alltid varit lite knäpp(han var ju ändå en födelsedagspresent från Alma och Paola. Världens bästa födelsedagspresent kanske jag ska tillägga) Men nu tror jag att det har eskalerat. Men är han glad så är jag glad :)

Ni kommer väl ihåg att jag har tappat bort min braiga hundsax? Jag har letat överallt, men inte lyckats hitta den, fast jag brukar ha den i min väska. Igår morse när jag skulle packa min väska inför jobbet, vad hittar jag då? Jo, min jäkla sax såklart. Det var som fan, den har legat i min väska heeeeeela tiden!
 I och med min glädje över att ha hittat saxen klippte jag faktiskt Hippies tassar då de började se ut som hovarna på en frieserhäst... Hippie blev inte glad, och inte blev han gladare när jag sedan bestämde mig för att klippa hans frisyr lite grann för att han skulle kunna se något. Han låg och tjurade ett bra tag efter det...

För övrigt så gissar jag på att jag bar minst 400kg igår. Det kom en massa kattsand och foder så nu har jag tränat nog för flera dagar framåt...

Idag är planen, eftersom Amanda snodde mitt busskort, att hålla hundarna sällskap då jag inte direkt kan ta mig någonstans... Jag funderar på att ta med mig Diesel och Hippie till Riddersvik så att de får bada lite. Men vädret verkar inte direkt bli så roligt idag heller, så vi får väl se hur det blir. Blir det en promenad(egentligen två, jag tar dem var för sig) så följer kameran med :)

Hippie är ledsen på mig då han får ha på sig antiskall-halsabndet eftersom han inte kan låta bli att skälla på en duva som byggt ett bo i trädet på baksidan, så nu ligger han och tjurar i hallen...

Här är ett sommartips för varma hundar:
Hurrta har kommit med ett kyltäcke som är perfekt i sommarvärmen. Enkel att använda, bara att skölja i kallvatten och sedan krama ur lätt för ett effektivt kylsystem som håller i minst 2 timmar(beroende på värmen). Perfekt för hundar som tycker att sommarvärmen är jobbig eller hundar som lätt får värmeslag.

Jag ska absolut investera i varsitt täcke till mina vovvar. Täckena är rätt dyra, men det är en relativt billig livförsäkring då värmen faktiskt kan döda.

Det är ju typiskt att det ska vara så fint väder när jag jobbar hela dagen :(

Imorgon kväll kommer mamma och Amanda hem igen. Jippi!(inte så mycket) Den enda som kommer skina som en sol är Pudel. Han har varit allmänt nedstämd sedan de åkte i onsdags morse.

Imorgon är planen att förhoppningsvis åka till Kista med Paola efter jobbet för att leta upp en present till födelsedagsbarnet Alma. Sedan så får vi väl se om jag kan sova över hos Paola då det var ett tag sen sist :)

Jag måste verkligen börja ta fram min kamera lite oftare, en bildlös blogg är väldigt tråkig tycker jag...

Författare: Nora Roberts
Sidoantal: 461 (Bok)
Tryckår: 2010-2011 (Sverige)
Handling: "Under en joggingtur blir Fiona Bristow överfallen av en främmande man. Drogad och misshandlad lyckas hon slå sig fri och kan hjälpa till att gripa gärningsmannen, en sedan länge fruktad seriemördare. Mannen har flera kvinnors liv på sitt samvete. Unga kvinnor som han strypt med en röd scarf för att sedan dumpa deras kroppar mitt ute i vildmarken.
 Flera år senare lever Fiona ett stillsamt liv på ön Orcas, strax utanför Seattle, när en serie nya mord inträffar. Dåd som med stor sannolikhet har regisserats av den fängslade seriemördaren, men utförts av en för polisen okänd man, oberäknelig och helt utan hämningar.
 När Fiona får en röd scarf skickad till sig vet hon att det gäller att handla snabbt. Hennes fyrbenta vänner, tre tillgivna labradorer, beskyddar henne förvisso dag som natt. Detsamma gäller Simon Boyle, en nyinflyttad konstnär med vilken hon inleder en het romans. Denna gång medveten om att hon är mördarens nästa måltavla, väljer Fiona att stanna istället för att springa - att slå tillbaka och konfrontera det förflutna med risk för sitt eget och andras liv..."
Omdöme:Den här boken är riktigt bra. Även fast det är rätt uppenbart hur den kommer sluta så kan man inte låta bli att tjuta till när det blir som mest spännande (jag kan i alla fall inte det). Roberts skriver jättebra och jag är så himla avis på labbarna. Ja, det var labradorerna och det faktum att huvudpersonen är hundinstruktör som fick mig att vilja läsa boken. Även om labradorerna låter för bra för att vara sanna så är det ingen tvekan om saken att hundar kan känna av minsta lilla fel och kan rädda liv. Hundar är bra att ha, framför allt om man bor med närmsta granne en bit bort...
En favoritbok :)

Har precis kommit tillbaka från veterinären med Diesel. Det var vaccineringstajm.
 Blev lite chockad när veterinären konstanterade ännu en gång att Diesel har blåsljud på hjärtat. Det är ju ingen nyhet, jag är väl medveten om det, men jag förstår inte varför han inte visste det från början? Det var Västerorts Djursjukhus(det är ju bara dit jag går med honom) som skickade en remiss för hjärtultraljud så det borde ju stå i deras fil om Diesel... Men men... När jag frågade om Diesels hälta så sa han att det antagligen var att han hade legat konstigt eller snubblat till eller liknande, framför allt eftersom det inte är en ihållande hälta... Det är tur att jag ska ta honom till Hälsohästen ikväll, hältan kommer nog försvinna helt då, hoppas vi :)

En nyhet är i alla fall att Diesel har gått ner i vikt! Innan kastreringen förra sommaren vägde han 35kg(jag hörde vad det stod i deras anteckningar) och så passade jag självklart på att väga honom på den läskiga vågen (Diesel darrade som ett asplöv, den fegisen). Vågen ville inte riktigt stanna, men pendlade mellan 29-30kg. Det beror inte på lightfodret i alla fall, i och med att han bara fått det i en månad än så länge, men det kanske är att jag bytt till James wellbeloved i allmänhet... Det tål att tänkas på med andra ord..

Just det, en man som satt mitt emot oss på bussen erbjöd sin nyckelring med ett helgon på att sätta på Diesels halsband. Jag tackade nej, men det var väldigt snällt av honom :)