Dieselbabe

 

Det är inte lätt att vara bussåkande hund. Här har vi en däckad Pudel på väg hem från jobbet i eftermiddags. Men det är inte så konstigt, man får ju stå ut med mycket när man åker buss. Barnvagnar. Skrikande småbarn, dagisbarn och skolbarn. Sen får vi inte glömma väskor och ryggsäckar. Ni vet de där sakerna som av någon konstig anledning alltid hamnar i antingen hundarnas fejs eller mitt. Trevliga grejer det där. Men ja, jag antar att man vaknar upp ordentligt om man har en dagisfröken som hojtar "Sven, Sven, SVEN! Håll i dig!" en sisådär tio gånger vid ens ena öra. Som att det inte räckte att barnen själva tjoar som att de är på en fest ute i skogen...

Jag ogillar barn starkt, framför allt barn som tydligen får beté sig hur som helst, men jag hade inte heller lyssnat om jag var typ 5(?) och hette Sven.

 

Bara några månader kvar till april och jag äntligen flyttar. Då kommer jag aldrig att sätta mig på den här vidriga bussen någonsin igen. Aaah, vad skönt det ska bli :)