Dieselbabe

Helt sjukt att det egentligen bara gått 7 veckor sedan katt-tjejerna flyttade hem till oss, det känns ju som att de alltid har bott här! Att bli väckt kl 07 på morgonen av två kurrbullar två centimeter från ens face har liksom blivit standard, en vana. Det är så jag har vaknat de alla mornar de 27 år jag levat :P 

Skämt åsido: Det är riktigt mysigt med katt :D 

 

Winnie är ju fortfarande den galna och mest sociala av de två. Hon har nu börjat smyga ut genom dörren när jag kommer hem/in/ut för det är extremt spännande ute i korridoren. Om det inte är andra människor där såklart, då springer man in som om en djurhatare/psykopat tänt eld på svansen på henne. Och av någon konstig anledning så är det roligare att vara ute i korridoren utan lov (och därmed utan sele+koppel) än när hon har tillåtelse, men så är det väl med allt. 

Hon har också lärt sig att hoppa rätt upp från golvet till handfatet. Härom dagen faktiskt, för jag var i vägen (läs: satt på toa, hennes vanliga rutt upp till badrumsspegeln). Här blev handfatet, som egentligen skulle vara ett stopp på vägen, huvudattraktionen då jag satte kranen på "droppläge". Ett väldigt bra sätt att hålla henne upptagen och som förtrollad i typ en evighet :P <3 

 

Glenn har ju varit ensam ett tag sedan Glenn gick bort och jag har tyckt lite synd om honom för det. Så härom veckan bestämde jag mig helt enkelt för att leta upp en kompis till honom :) 

 

Och jag hittade en! 

 

Även om han inte riktigt var vad jag letade efter (var ute efter en DE Golden Dutch som Bacon, Kelvin är en dåligt tecknad DE Black Dutch) men han var så himla charmig så han fick följa med hem och hälsa på Glenn :)

Och eftersom de funkade så bra ihop så fick han stanna :D 

 

Igår, söndag, var det exakt ett år sedan jag och Hippie flyttade in i vår lägenhet!

 

Tiden har gått jättefort, men lägenheten ser fortfarande ut som om jag precis flyttat in... Det är det som är problemet när man går och köper inte en, utan två raskatter :P Då försvinner möjligheten att köpa det som fortfarande behövs i lägenheten. Ja, det och det faktum att jag inte har körkort eller bil... MEN! Snart är det skatteåterbäringsdags och jag har lite pengar som väntar på mig där så det blir nog bra till slut (så länge jag kan locka med mig mamma och pappa till Ikea, hehe)

 

Såå... Vad har jag kommit fram till när vi bott här i ett år? 

 

Jo..

• Jag har gjort ett bra lägenhetsköp (än så länge), men jag skulle kaaanske ha köpt en lite större lägenhet... Typ en med egen tvättmaskin... 
• Jag är inte alls någon lägenhetsmänniska (vilket i och för sig inte kommer som någon chock). Jag vill ha en stor tomt med staket (helst med el) och flera mil till mina närmsta grannar (om jag nu ska ha grannar över huvudtaget)
• Jag tycker inte om mina grannar (oavsett vilken våning de bor på och om jag träffat dom eller inte)
• De som bor här är svin som inte kan kasta soporna ordentligt, vilket på 6 månader har resulterat i kostnader på över 200 000 kronor för föreningen. Vilket i sin tur kommer innebära att ingen kommer vilja bo här och jag kommer aldrig att kunna flytta härifrån...

Härom dagen fick jag ryck och rakade Hippie :)

Han blev så överraskad så han lät mig till och med raka hans nos utan så värst mycket motstånd. Nu ser han verkligen ut som sin pappa <3 

 

Han är inte riktigt klar än, det är lite smågrejer kvar, så som tassarna till exempel, men det tar vi när vi får tid. Och badet som inte riktigt var uppskattat under just badet var skönt i alla fall :)

Och belöningen; ett nötbroskben, var ju inte helt fel det heller, som bilden ovan visar ;P 

 

En del vet redan att Baby har fått ett nytt hem. Ett hem som bättre passar henne med en massa uppmärksamhet och stor yta att röra sig på. Det har nog gått en månad redan sen hon flyttade, men jag har inte känt för att skriva om det... Hon var ju min fina Baby, min Baby Baby och Tiny Baby... <3

 

Men jag vill ju att mina djur ska må bra och det betyder tyvärr att de kanske behöver en familj som kan ge både mer uppmärksamhet och yta...

 

 

Jag önskar sååååå himla mycket att jag bodde i ett stort hus på landet istället för en lägenhet på 38m2... Men jag ska komma dit, en vacker dag. Det spelar ingen roll om det är imorgon, om några år eller när jag är gammal och grå! 

 

Lycka till Baby och kom ihåg; "Nobody puts Baby in a corner" 

 

I onsdags var det dags för vaccinering av Hippie och Pudel så jag och pappa möttes upp utanför Stockholms Djurklinik i Alvik där jag hade bokat tid :) 

 

Både två var lite nervösa när de kom in i undersökningsrummet. Pudel är ju den han är och Hippie tycker inte om att vara på undersökningsbordet sedan han gjorde illa sporren för första gången. Han förknippar borden med smärta tyvärr...  Men vaccineringen var ju snabbt avklarad och de fick till och med beröm för att de hade så fina tänder båda två! Framför allt pudlar brukar tydligen ha jättedåliga tänder när de blir äldre, där de nästan faller ut bara man lyfter på läppen :O Så sköterskan blev positivt överraskad av Pudels fina tänder :)  

 

Så här kommer ett stort tack (eller flera stora tack...):

 

TACK Lovisa för att du skrapar tänderna på dom båda ibland :D 

 

TACK Amanda för att du borstar Pudels tänder till och från :) 

 

TACK Tropiclean Fresh Breath "munvatten" som de får tillsatt i dricksvattnet varje gång det byts ut 

 

TACK Hippie och Pudel för att ni tuggar på tuggben, både frysta och vanliga <3 

 

Förebygga är nyckelordet!

 

 

Det är alltid billigare att förebygga något än att behöva "laga" något :) 

Shit, vad jag är dålig på att blogga när jag har tänkt att jag ska blogga... Jaja :) 

 

Winnie är jätteförtjust i lukten av tandkräm och Läkerol Eucalyptus. Alltså sjukt intresserad. Hon kan lukta på min andedräkt hur länge som helst precis efter att jag ätit Läkerol eller borstat tänderna. Det skulle vara lite roligt och se om man kanske skulle kunna träna henne i Nose Work ;) :P 

Hon älskar fortfarande Hippie och styker sig mot honom vid varje tillfälle som dyker upp och är jättegullig mot honom. Han är i sin tur väldigt gullig mot henne också såklart :) 

Hon är extremt rädd för dammsugaren. Kommer dammsugaren fram så är Winnie borta på en nanosekund. Favoritplatsen att gömma sig på är under kanin/marsvinsburen och under soffan. Det kommer väl bli soffan i framtiden då hon knappt kommer in under buren längre, min stora fina tjej <3  

Jag testade även att ta ut henne i korridoren i sele och koppel då hon är jättenyfiken på vad som finns utanför lägenhetsdörren. Det var med skräckblandad förtjusning som hon gick omkring i korridoren. Fönstren vid trapphuset var väldigt intressanta, men så fort hon hörde hissen så ville hon springa och gömma sig, gullisen. Men övning ger färdighet så det är bara att testa igen :) Vi får väl se om jag i framtiden (läs: sommar) kan övertala henne om att åka hiss så att hon får känna gräs under tassarna :) Om inte så kommer vi i alla fall att ha testat :D

 

 

Olivia har verkligen snöat in sig på Hippies svans. Mer än tidigare alltså, då det mer var som en engångsgrej. Nu är hon och petar på hans svans så fort hon når den (och han viftar på den såklart). Det roliga är att Hippie inte ser det som något dåligt, min snälla vovve <3 Härom dagen så la hon sig brevid Hippie med hans lår som huvudkudde, vilket var sååååå gulligt. Tyvärr så hann jag självklart inte ta kort på dom innan Olivia besetämde sig för att flytta på sig igen. Men det kommer kanske flera tillfällen ;) 

Hon var också hos veterinären i veckan. Då hon snorar och nyser och det inte har blivit bättre fast jag torkar hennes nos med koksaltlösning. Hon var jätteduktig hos veterinären, som fick kolla igenom henne utan problem. Vi kom därifrån med inget annat än ögondroppar då veterinären tyckte att hon borde bli frisk av sig själv snart om jag fortsätter att torka hennes nos med koksaltlösning. 

Hon är den enda av de två som tycker om att sova i transportburen till och från och nu har hon hittat ett nytt ställe att sova på: bakom mina böcker i bokhyllan... Det innebär dock att mina böcker fått sätta livet till några gånger så nu har jag helt enkelt ändrat om lite så att hon fortfarande kan sova i skydd bakom böckerna. Jättegulligt, ska försöka ta kort på henne så får ni också se <3 

I lördags kväll hann jag och Lovisa faktiskt med en spontansväng till Hundön. Det var ju faktiskt väldigt fint väder så då var det lika bra att passa på :)Hundarna uppskattade det och det var kul för Hippie att kunna springa åtminstånde en raksträcka i full galopp.

 

Det här var dock den första gången då Hippie faktiskt höll sig nära oss och inte var och gjorde sin egna grej med en massa andra hundar, vilket var lite förvånande, men de var väl inga roliga hundar där den här gången helt enkelt :) Eller så har han insett att han kan göra sin egna grej med sig själv som enda sällskapet <3 

 

Det blev inga bilder tyvärr, men det kommer nog flera möjligheter :) 

Det är som att de alltid bott hos oss, Winnie och Olivia, så det var väldigt tomt utan dom den här veckan <3 

 

Men jag hämtade hem dom en dag tidigare faktiskt, igår kväll. Oavsett vad Pudel skulle tycka om dom så kände jag att efter allt kaos som Lovisa fått stå ut med så förtjänade hon att ha sin lediga söndag ifred. 

 

Mammas oro över att Pudel skulle göra något dumt om han fick träffa katterna var helt onödig;

Pudel är en mes och tycker att dom är jätteläskiga. Han tjöt som en stucken gris när Olivia sträckte fram ena tassen och petade på honom (inga klor såklart) och efter det så morrade han på dom så fort de kom i närheten.. Det resulterade i att han nog inte sov så bra inatt för idag var han jättetrött och ledsen på jobbet. Vilken tur att han fick åka hem idag. Han kommer nog aldrig vilja komma tillbaka till oss, haha. 

 

Denna vecka passar jag Woody, eller Pudel som vi kallar honom. Detta har inneburit att flera av kunderna på jobbet har blivit bemötta av honom. För dit följer han med såklart och på disken ska han minsann sitta. Det har inte ändrats, trots att det var flera månader sedan han var här sist. 

 

Han fann sig tillrätta hemma hos oss på en gång. Hittade en kattleksak att roa sig med hela gårdagskvällen. Det är så skönt med en hund som leker själv :P 

 

Kissarna är på "minisemester" hos Lovisa denna vecka då mamma kände att det kanske skulle bli lite väl dramatiskt om Pudel fick träffa dom... Men det går ingen nöd på dom, de har ju Illumi att leka med (Lovisas katt) och alla hennes kaniner att hålla reda på...  Det är väldigt tomt utan mina kissar hemma, men snart får jag träffa dom igen <3 Jag tvivlar dock på att Lovisa någonsin vill passa dom igen då denna vecka inte har varit som en dans på rosor föf hennes del... Men jag är väldigt tacksam över att hon kunde passa dom, tack :)